Empati...

... existerar inte alltid hos trotsungar.

Man tycker att det borde räcka att lillungen är sjuk med hög feber. Storungen har ju själv varit sjuk och borde kunna tycka lite synd om sin syster. Men nä, inte idag. Det är tydligen bättre att gå in i en martyr-roll, skrika och gapa och allmänt leva jävul så fort mamman, förlåt, dumma mamman ska det vara, måste ta hand om sjuklingen.

Om jag ser fram emot kvällens öl med en kär gammal vän? Som fan.