26 april 2012

Morgonstund har fula ord i mund

Du är dum! Dumma mamma! Pappa är snäll! Du får aldrig mer lämna mig på skolan! Jag hatar dig! Jag vill inte bo med dig! Alla andra är snälla det är bara du som är dum! Du tycker inte om mig! Du är ful! Jag vill att du ska flytta!

Låt oss hålla oss till ett urval av citat från morgonen, lite som en tio-i-topp. Man kan upprepa dessa som ett mantra för ökad effekt.

Därför sitter jag nu här med mitt morgonkaffe i termos och känner att den hade smakat bättre med en skvätt whiskey.

20 april 2012

Att få vara den som älskar mest

Jag tycker det här är så fint. (Seså, klicka på länken och läs). Hon är så klok den där Underbara Clara. Det är ju faktiskt så det är, eller så det känns i alla fall.

Idag skulle min farmor fyllt 85 år. Det är första gången som jag inte kan ringa och gratta henne. Vi tänker nog fira henne lite ändå, med fredagsmys tillsammans med de som jag fått äran att älska mest.

17 april 2012

Vobba*

Det är svårt att koncentrera sig när man måste pussla och fika med nallar och dricka kaffe gjort av pärlor stup i kvarten. Men det går.

Det är däremot helt omöjligt att koncentrera sig när ungen börjar utforska internets alla skatter. Melodifestival, visst, det går att förtränga. Men sån där jävla crazy frog och jag är en gummibjörn, det går helt enkelt inte att slå av så länge öronen sitter fast på huvudet. Framför allt inte när hon hittar liknande kompositioner på tyska.
Den som gör dessa låtar kan omöjligt vara en godhjärtad person.


. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
* Nytt användbart ord med betydelsen "jobba hemifrån med sjuk unge trots att man inte får ett jota gjort eftersom ungen är för pigg för att inte finna sig i att ligga i soffan och kolla på film hela dagen och istället gör man ett uselt jobb på alla plan".

14 april 2012

Nu kör vi!

Äntligen dags igen för trötta understimulerade kvinnfolk i sina bästa år att lämna familj och måsten. Tanka energi, öva skrattmuskler och bli trött som satan: det är fint som snus.



09 april 2012

Påskjävel. Jag kräver rematch!

Fyra dagar hemma, bara familjen, inga planer, bara lugn och ro. Som jag sett fram emot detta! Dum som man är tänkte jag inte på att saker inte alltid blir som man tänkt sig...

Halva påskjäveln har istället gått åt till att försöka bli fri från krassligheten, halsontet och yrseln som tyckte det var lämpligt att hälsa på nu. Det gick bra och på den tredje dagen var det både jag och Jesus som reste oss igen med Torsten Flink som soundtrack (6-åringen har köpt Melodifestivalskivan). Nu vänder det, tänker man, dum som man är...

Sen tror man att man ska få sova. Och det får man - på soffan kl 4 på morgonen. Då har två skitungar sparkat runt med vassa knän, gnällt, skällt och snott täcken i tre timmar och tillslut går ögonen kors och tvärs precis som förmågan att hantera saker på ett moget sätt. Och tre timmar senare tycker barnen att man ska gå upp och vara glad...

Om man ser den här dagen från pappans perspektiv så kanske han fick mer av ett överraskningsmoment när han slog upp sina blå. Utvilad efter en natt för sig själv i extrarummet för att kompensera tidigare sömnbrist klev, nej dansade, han ur sängen. Jag gissar att solen lyste och det satt små kvittrande fåglar på fönsterblecket. Han nynnar och hopsastegar ut i köket där han redan kan se sin fina välkammade familj sitta och äta frukost à la cornflakesreklam. Men nåt är fel. Det är grått, regnigt, ilsket och har stora påsar under ögon. Den onda häxan måste ha varit i farten och förtrollat familjen.

Eller så är det så jävla enkelt att han gift sig med den elaka häxan. Det är i alla fall så det känns idag.